Telefon intervju...eller inte
Igår va jag ledig.
Åkte in till Oxford Street och provade massa kläder på GAP. Har aldrig tid att göra det i våran butik plus att vi inte har så många storlekar av allt.
Sen handlade jag lite, tvättade och städade.
Sen äntligen gick jag en långpromenad. Min vanliga sträcka runt Kensington Gardens och Hyde Park på ca 1 mil. Det va skönt att röra på sig efter helgen då det har blivit godis, choklad, chips, onyttig mat och alkohol.
På kvällen åkte jag och Sean till Earl's court och träffade Nikki, hennes bror Tom och hans fru Vivian på en vinbar som heter the Troubadour. Lite senare kom även en annan Tom som Nikki jobbar med.
Vi satt ute på bakgården, en liten mysig trädgård med träd som hängde som tak över gården och massa ljusslingor och växter.
Först fattade jag ingen ting när de började prata med varandra på australienska om australienska saker. Men till slut kom vi in på lite mer allmäna saker.
Idag jobb 12-21.
Hade fått ett röstmedelande från Oxford Circus butiken på lunchen så jag ringde upp och bestämde tid för en telefonintervju ca 21.15. Se till att inte sitta på tunnelbanan då sa hon. Eftersom det inte finns nån teckning där.
Sen fick jag papper av Kat som jag fick sitta med för att förbereda mig. Sen gav både Mike och Kat tips för intervjun.
Kl 21 slutade jag och började gå emot Kings Cross där jag brukar byta tunnelbana.
Ställde mig på en tyst gata 21.15 och väntade på att de skulle ringa. 21.45 hade de fortfarande inte ringt så då gav jag upp. Gick till stationen men fortfarande inget samtal. 22 tog jag till slut tunnelbanan hem. Trött, hungrig och med halsont.
Förstår att hon troligtvis hade fullt upp med att stänga deras butik men säger man att man ska ringa så ska man.
Får se om de ringer i morgon ist.
