Be prepared!
Igår hade jag en nära döden upplevelse. Ok, det kanske inte va så farligt men trodde jag skulle dö av uttråkning.
Jag jopbbade 10-19 på damernas. Och i början gick det bra. Stog i kassan och det är kul eftersom jag inte gör det så ofta. SEN kom domen. De ställde mig i entrén för att heja på alla kunder som kom in. Just den uppgiften hade jag inga problem med MEN det va just bara det jag skulle gör i ca 5 timmar. Blir ju galen om jag inte har något att pyssla med med händerna. Till slut gick jag och hämtade högar med kläder lite här o var i butiken och stog i entrén och vek om och snyggade till. Men dagen blev SÅ lång.
Fick massa papper om Banana Republic från Mike också. Och så gav han mig tips om vad jag ska tänka på på intervjun. Jag ska även få göra en veckoanalys (på siffrorna) på herrarnas i morgon. Han är fast besluten om att jag ska få jobbet som supervisor. Jag önskar bara att jag kunde ha energin till att tro det. För tillfället känns det som jag redan har gett upp, jag kommer ändå inte få jobbet.
Nu har jag 4 dagar att försöka få fram lite energi och motivation.
Om jag har tänkt att det är erfarenhet som har drivit mig nu de senaste 6 månaderna så är det dags att tänka på pengar eftersom jag är i stort behov av det. Tänk va många skor jag kan köpa om jag får mer i lön!
Efter jobbet igår åkte jag till Victoria och träffade Nikki och hennes jobbarkompisar på en bar där. Va jag kände mig missplacerad. Det va bara massa bank/kontorsnissar i kostym och fina klänningar och så kom jag in i jeans, ett knallrosa linne och fake converse.
Men jag hade roligt. Vi diskuterade om både det ena och det andra. En kille, Paul, som stannade kvar med mig och Nikki när alla andra hade gått, berättade om sin 3 månaders hajk i Anderna helt ensam. Spännande historia.
Vid 12 tiden när de stängde va vi hungriga. Jag hade inte ätit sen min sallad vid kl 14. Tyvärr va allt stängt så det blev en burgare på burger king på en bänk på Victoria Station innan vi åkte hem.
