När jag kom tillbaka till Fira va det ca 2 timme kvar till solnedgånen. Visste inte om jag skulle stanna eller inte. Tog ett glas vin på en uteservering längst upp vid huvudgatan. Där lämnade jag även min mobil på laddning. Så jag att o löste korsord och tittade på utsikten.
Vinet va ganska dyrt så ville inte sitta kvar ytterligare 1 timme. Gick runt lite och till slut hittade jag den perfekta terrassen där jag hade utsikt både mot Fira, Imervoagli och Pia samtidigt som jg fick en utsikt över vattnet och solnedgången.
Vinet va hälften så dyrt (kanske inte lika gott) Men där satt jag bra fram till solen gick ner.
Tog sedan en fullpackad buss tillbaka till Perissa där jag åt på samma billiga ställe som igår, en kebab i pitabröd.
Skulle uppdatera här när jag kom tillbaka till vandrarhemmet igår men då va jag så trött så att jag somnade med mobilen i handen.
Väl nere vid Amoundi Bay hade jag läst att man kunde gå till höger/vänster för att hitta klippor man kan bada ifrån. \nMen de som känner mig vet ju att jag inte är så bra på det där. Men såg folk komma i blöta bikinis från ett håll så jag chansade. På vägen hörde ja några tjejer prata amerikanska så frågade dom o de hjälpte mig att hitta rätt. \nWow säger jag bara. Bytte snabbt om o feghoppade ner i vattnet. Alla pratade med alla o några djärva killar och tjejer hoppade från klippor...högre o högre upp. Några båtar la sig på äkert avstånd och därifrån hoppade oxå människor. Gamla som unga. \nJag simmade runt o kände bara att det va underbart att få svalka mina stackars fötter!
\nFrån vattnet kunde man se Oia långt uppe på bergskanten.
\nEfter några timmar hade jag blivit väldigt röd och jag hade inget vatten kvar så återvände till den stora turistfällan.
Mitt batteri på mobilen blev jättedåligt väldigt snabbt idag vilket gjorde att jag inte kunde uppdatera utan sparade på batteriet så att det skulle räcka hela dagen. \n \nEfter soluppgången på stranden med min nya favoritjätteostfralla från bageriet bredvid så tog jag bussen till Fira.
Kom dit vid 7.30 typ o det va ganska folktomt. \nTog lite kort och gick mot Imerovigli. Blåsorna på tårna gjorde så ont att jag gick som om jag hade skitit på mig. Lätt börjda knän, tyngden på hälarna med fötterna lite mer utåt än hur jag brukar gå. \nMen va övertygad att jag skulle klara hela vandringen till Oia. Trippla plåster på båda lilltårna. \nVid Imerovigli gick jag ut till Skaros rock som jag har sett bilder ifrån. Hur kommer jag upp? Frågade en tjej som berättade jag fick klättra på nåt slags valv som va på ena sidan av klippan. Väl uppe tänkte jag, hur kommer jag ner?
\nEfter att ha tagit lite bilder o ätit lite matsäck i min ensamhet klättrade jag ner på på samma ställe jag kom upp och det va faktiskt lättare att komma ner än upp. \nGick ner till en kyrka där jag åt ytterligre lite snacks och plåstrade om tårna lite mer. \nSen gick jag haltande i nån timme innan jag mer eller mindre tappade känseln i tårna och vandringen gick lättare. \nPå en höjd drog en gubbe in mig i en kyrka o visade en Mona Lisa liknande bild där ögonen på tavlan såg dig hur du än flyttade på dig. Tror även att han sa att det va hans förfädrer som hade byggt kyrkan. Svårt att förstå på grekiska. \nPlötsligt gick det bara uppför.
Jobbigt men man belönades med en underbar utsikt från toppen innan man fick börja vandra neråt och nå vandringen mål, Oia.
\nMin tanke va bara HAVET! \nMen samtidigt va jag nyfiken på byn! \nMen trött, lite hungrig, svettig och med värkande tår tryckte jag mig igenom turisthavet till trapporna som ledde ner till Amoundi Bay.
Väl nere vid Amoundi Bay hade jag läst att man kunde gå till höger/vänster för att hitta klippor man kan bada ifrån. \nMen de som känner mig vet ju att jag inte är så bra på det där. Men såg folk komma i blöta bikinis från ett håll så jag chansade. På vägen hörde ja några tjejer prata amerikanska så frågade dom o de hjälpte mig att hitta rätt. \nWow säger jag bara. Bytte snabbt om o feghoppade ner i vattnet. Alla pratade med alla o några djärva killar och tjejer hoppade från klippor...högre o högre upp. Några båtar la sig på säkert avstånd och därifrån hoppade oxå människor. Gamla som unga. \nJag simmade runt o kände bara att det va underbart att få svalka mina stackars fötter! \nFrån vattnet kunde man se Oia långt uppe på bergskanten.
Varvade detta med att vara sitta o solen och titta på åkt som hände.
\nEfter några timmar hade jag blivit väldigt röd och jag hade inget vatten kvar så återvände till turistfällan.
Visste inte riktigt vad jag ville göra ikväll när jag gick tillbaka till strandpromenaden.
Började gå längst med stranden. Är stel i ben och höfter efter gårdagens långa vandring men ville ändå röra lite på mig efter ha legat still hela dagen.
Det slutade med att jag gick hela vägen till andra änden av stranden.
Och jag kunde inte bestämma mig om jag ville äta eller bara ta en drink.
På vägen tillbaka började de precis spela Zorba på en restaurang och alla skulle bra med o dansa. Ut på gatan och sen tillbaka för att i slutet av ängen smälla tallrikar i marken. I OPA!
När jag väl kom tillbaka till "mina" hoods va jag bara trött o ville sova. Hittade då ett ställe som sålde gyros för 3€. Så det fick det bli som åts på vägen hem.
Nu gör kroppen ännu ondare och jag känner mig inte så pepp på att gå vandringen mellan Fira och Oia som är 10km i morgon som är planen.
Men jag har köpt massa plåster så förhoppningsvis ska det gå bra. Jag är i a f glad att ja inte gjorde det idag som va planen från början.
Vid 16 tiden fick jag sällskap av min privata guide.
Vi drack supersmarriga Mojito :)
Nån timme innan solen skulle gå ner fick jag åka med på hans vespa till Pyrgos där vi satte oss på taket på hans hus och tittade på solnedgången. Så vackert!
Sen åt vi en god middag innan han körde tillbaka mig till vandrarhemmet.
Sista stoppet på min nästan 20km långa promenad blev Emporeio.
Det gick en trevlig stig dit så jag slapp att gå på vägen med alla bilar.
Innan jag kom fram hittade jag en liten kyrka.
Den va ganska nyrenoverad alt nybyggd. Men de låg långt från nån väg så man undrar hur många som orkar gå dit på en gudstjänst.
Emporeio hade precis som Pyrgos massa små smala gränder och trappor. Skulle säga att de va ännu mindre än i Pyrgos.
Till slut, vid 13 tiden, va min vandring i a f över. Eftersom batteriet i min klocka tog slut igår när jag kom till flygplatsen vet jag inte exakt hur långt jag har gått men kollade lite på kartan o räknade att det va nästan 20km.
Tillräckligt för att få lite blåsor på tårna men det va det värt!
Gick till bageriet, vägg o vägg med vandrarhemmet, som har öppet dygnet runt o köpte en kaffe o stor ostbagle direkt från ugnen. Började vandra upp mot ancient thira. Det va brant och jobbigt men så fint när solen började gå upp.
Stannade till vid en liten kyrka.
När jag kom upp hade solen stigit en bit på andra sidan berget.
Sen fortsatte jag vandra upp mot Monastery Profit Ilias som ligger längst upp på Santorini högsta berg. Det började bli varmt men väl över kanten fläktade det rejält!
Uppe från toppen kunde man se hela Santorini.
Jag hade lite matsäck med mig så satte mig och åt en second breakfast. Kl va då bara 7.30.
Sen va frågan om jag skulle ta samma väg tillbaka eller gå vidare. Jag har ju ingen tid att passa tänkte jag så fortsatte gå mot Pyrgos.
När jag vaknade upp på min solstol började solen försvinna från stranden eftersom jag bor på "fel" sida av Santorini.
Då gick jag först och tittade på den lilla kyrkan med blått tak i byn.
(Btw så tänkte jag vandra upp till klostret som syns längst upp på berget tidigt i morgon)
Sen gick jag en sväng på stranden. Det är verkligen inte massa folk här och det är så skönt! Liten ort men med ett stort utbud med restauranger o barer i början av den 7km långa stranden.
Gick sedan o frågade om lite utflykts/hyra scooter priser o tog en sväng till affären innan jag gick tillbaka till rummet, som jag delar med en Rebecka från Ohio som har bott i Japan i 10 år men som nu reser på heltid.
Va tveksam om jag skulle orka gå ut igen men det ä ju ändå lördag kväll.
Så jag gick ner till stranden igen. Efter mycket beslutsångest hamnade jag på en trevlig restaurang där jag äter en Santorinisallad och dricker ett glas vitt medans jag bloggar och tittar på människor som passerar.
Det kör bilar och scootrar här men det verkar som om de går tystare här än i Sverige för det är inget som stör alls.
Men nu ä det dags att gå o lägga sig. Ska som att vandra upp på Santorinis högsta berg i morgon där jag vill se soluppgången så kö 5 ska ja helst gå nere från byn.
Dötrött ligger jag utslagen på en solstol på stranden. Kl är 18...eller 19? Vem bryr sig? Det är semester! O man sover rätt så gott till vågorna brus och lite live grekisk musik i bakgrunden.
Jobbade till 00.30 igår vilket gjorde att man kanske inte va helt utvilad när kl ringde vid. 4.00.
Tänkte ta bussen ner till stationen vid 5 men blev lite sen så 05.15 va jag redo. För att inse att första bussen inte går föräns 05.32. Note to myser...kolla upp busstiderna inför en tidig resa.
Tog sedan flygbussen till Ladvetter och hade gott om tid för frukost innan boarding.
Väl på planet fick vi sitta o vänta 1 timme på vår tur att lyfta.
Flyget gick snabbt. Läste lite men halvsov mest.
Kom fram till en mini flygplats på Santorini. Man kunde ju tro att det skulle gå snabbt att få sitt bagage när det inte va så stort men ack så fel jag hade. Väntade nog i 1 timme.
Därefter frågade jag hur man tog sig till Perissa. Med shuttle svarade de snabbt. Hur många är ni? Jag är bara 1. Då går det inte för må måste vara minst 4pers. Kollade busstiderna o insåg att jag skulle få vänta ytterligare 1 timme innan lokalbussen kom. Helt plötsligt stor bussen där o slängde in de om skulle med. Vi är sena skrek de!
Lokalbussen blev jag dock positivt överraskad av. Man trodde det skulle vara en varm skralltig sak men icke. En stor coach med ac o allt. Åkte till Fira genom ett kargt landskap med små byar av vita ofullständiga hus. Precis som det ser ut i Grekland.
I Fira hoppade jag på nästa lyxbuss till Perissa.
Där irrade jag omkring ett tag för att hitta vandrarhemmet. Väl där fick jag kallt vatten, lite info och mitt rum.
Bytte snabbt om för att gå ner till stranden. Gick o tittade i menyerna i de små restaurangerna med uteserveringar lite och fick till slut bara ta nåt. Blev nåt så ickegrekiskt som pizza. Men en grekisk öl.
Sedan la jag mig på en av deras solstolar o läste...o till slut somnade.
Från Larne körde vi ut på halvön Islandmagee. Vi körde på en smal väg mot en fyr men när vi kom fram så va den privat. Vilket betydde att vi fick försöka vända på den smala vägen. En man i morgonrock stirrade konstigt på oss bär vi backade in på hans uppfart. Sen blev det raka vägen till Belfast Castle som låg högt på en höjd. Vi fikade i den varma solen framför slottet.
Efter det lämnade vi tillbaka bilen. Känns alltid så skönt att lämna tillbaka bilen o veta att allt har gått bra så att man får som deposition tillbaka. I detta fall 12000kr som va reserverade på mitt konto.
Vi tog taxi in till stan med världens trevligast chaufför. Sen blev det lång lunch till vi fick tillgång till boendet. En stor lägenhet med 2 rum och utsikt.
Sen började vi en nästan 3 timmar lång promenad för att se Belfast peacewall och olika väggmålningar.
Trötta stannade vi till vid Commercial Ct med sitt utomhusgalleri innan vi åt på Pizza express. Därefter gick vi hem o vilade lite innan jag och Mia gick till Fibby Mcgees för att lyssna på livemusik.
Vi traskade in till stan (5min) för en tidig frukost idag på morgonen.
Sen tog vi en taxi ut till titanicmuséet.
Vädret idag va regnigt och ruskigt.
Vi spenderade några timmar på muséet. Det va intressant. Me vi va besvikna på att det inte fanns nån grand staircase.
Tillbaka inne i stan åt vi lunch vid en food court i Castle court shoppingcenter. Därefter delade vi på oss. Jag o Mia gick en sväng till för att se fler målningar med ett stopp på Duke of York.
Sen blev det shopping på Tk maxx o Primark innan vi fick ta fikapaus. Därefter stängde burikerna o vi traskade tillbaka till lghten där vi väntade in moster som hade varit på bio.
Ikväll blev det mat på the appartment och en cider på Kelleys Cellar.
Idag började vi köra kuststräckan från Londonderry till Belfast.
Började på en höjd i Binevaugh som gav oss underbar utsikt.
Därefter åkte vi ner till stranden vid Benone.
Och sen upp igen till en staty sm står på en höjd.
Sen blev det lunch i bilen på parkeringen till Tesco eftersom det började o regna.
Därefter ett stopp vid Whiterocks och Dunluce Castle.
Efter att ha checkat in på ett b&b åkte vi till the dark hedges.
Det va lite folk när vi kom men de skingrade sig ganska snabbt. Däremot kom det flera busslass så vi fick snabbt ta kort innan vi skyndade därifrån.
Sedan körde vi ut till kusten och åkte till Giants causeway. Själva vistor centret hade stängt aå vi hoppades att det inte skulle vara så nu mer folk där. Efter en lång backe kom vi ner o det va lite agom med folk. Vi kunde tom ta några bilder utan massa människor på. En riktigt häftig plats.
Sen hittade vi take away mat inne i Bushmills som vi sedan åt på vårt b&b.
Vi gick in till stan lite senare igår. Åt på en restaurang som vi blev rekommenderade. Beställde en vegetarisk pasta o insåg efter några tuggor att det va pesto på den. Försökte äta lite runt det och kände bara av det i halsen lite. Sedan gick vi vidare till en pub som spelade riktig irländsk musik. God stämning! Då mådde jag väldigt illa. Trodde först det va för att jag va så mätt men måste ha varit pga nötterna. Vi va inte ute så länge för vi alla va trötta o när maten väl hade kommit upp fick även jag sova gott.
Se åkte vi mot Mourne mountains som va dagens mål.
Men först stannade vi vid Dundrum Castle och Tollymore Forest Park.
I Newcastle tog vi en lunch vid stranden innan vi hittade parkeringen till vandringen vi ville göra upp till Slieve Binnian.
Vi började alla gå upp för den leriga stigen längst med the Mourne Wall i en hagelstorm. Efter en stund vände moster o jag o Miafortsatte upp till toppen. Det va brant o vädret växlade mellan sol, vind, regn o hagel.
Efter ca 1 1/2 timme kom vi upp till toppen.
Sista bite va jobbig men när man kom upp o sågöver berget till nästa dalgång va det så värt det!
Sedan knallade vi ner till det lilla caféet vid parkeringen som hade en brasa vi kunde värma oss vid.
Därefter stannade vi i Silent Valley där vi tittade på resarvoiret o så alla höga berg nerifrån.
Därefter körde vi ett bra tag på små krokiga vägar till Warrenpoint där vi åt. Då v vi så nära gränsen till Irland att jag fick sms från Tele2 som skrev välkommen till Irland.
Vi började ett boende som vi körde till o visade sig vara väldigt fint!
