Prat med butikschefen
Idag åkte jag ner till Oxford Street och köpte en ny väska. Den jag har börjar gå sönder.
Sedan va det dags för några timmar i solen. Låg och läste på innegården. Det har varit väldigt varmt idag. 27grader berättade min väderapp för mig:)
Lagom till jag skulle gå och handla och göra mig klar för jobbet blev det molnigare, men fortfarande varmt.
Jobb 17.30-21.30.
På tunnelbanan så började jag prata med butikschefen som skulle åt samma håll som mig.
Hon frågade lite försiktigt om det va IKEA jag hade jobbat på innan och hur jag gillade det.
Sen frågade hon mig lite upprört och besviken varför jag inte har sökt nån av de supervisor tjänster som finns nu.
Va ska jag svara på det tänkte jag. Skämdes för att jag inte har gjort det. Har ju sett annonserna men tittat lite mellan fingrarna och låtsats att jag inte har sett dem. Så jag försökte förklara att jag inte riktigt vet hur länge jag ska stanna. Att jag va väldigt intresserad innan men blev lite lat/bekväm. Att jag på mina andra arbetsplatser blivit tillfrågad. Att jag är lite trött på att tjäna så dåligt mm. Men att jag givetvis hellre vill jobba mig uppåt än att va säljare.
Hon menade på att eftersom jag har erfarenhet sen innan så finns det ingen anledning för mig att bara jobba som säljare. "Du borde få betalt för de kunskaper och erfarenheter du har. Och blir du supervisor så tjänar du mycket bättre. Men du får räkna med 40timmar i veckan". Ja tack det är ju det jag vill ha.
Hon berättade även att man kunde göra en intervju inom företaget för en supervisor tjänst och om man lyckas med den så hamnar man på en väntelista tills det blir en ledig tjänst. Det tyckte hon att jag skulle göra för att veta om jag hade nån chans eller inte. Redan i morgon så kommer lite chefer på besök i vår butik så då skulle hon kolla upp om jag kunde få göra en sådan intervju.
Hon berättade även att de höll på att rotera om alla timmar och personal i vår butik nu och att de ska ge mig mer timmar på kontrakt.
Jag hade mer eller mindre bestämt mig för att åka hem i september men nu måste jag nog tänka om. Jag har helt enkelt blivit för bekväm den sista tiden. Måste ta tag i min egen framtid. Visst, jag kommer nog aldrig kunna tjäna lika bra som i Sverige men det är ju en erfarenhet som heter duga om jag kommer uppåt.
Och nu när jag ändå är här får jag väl försöka passa på.
